SPOILER ALERT
ÄNTLIGEN har jag fått chansen att börja läsa Nyckeln, sista delen i Engelfors-triologin. Åker till Motala över helgen och det var den enda boken (förutom en bok om kommunjournalistik vi läser i skolan just nu) som jag packade ned. Den är nämligen hela 813 sidor lång, inte mig imot, den kunde gärna fått varit dubbelt så lång.
Började läsa sista boken om tonårshäxorna i Engelfors på tåget igår och hann bara fram till sida 61 innan jag ville gråta en skvätt. Eftersom jag har lätt att bli manisk när det kommer till läsning hann jag fram till sida 272 innan det var dags att kliva av tåget. Synd för mig, tur för er som snart kan se fram imot en recension.